lördag 25 juli 2009

Det hela började med

Såg en annons på Blocket samma dag den kommit ut.
Vi hade bestämt oss för att skaffa hund igen eftersom vår fosterhund Nuzzy tyvärr inte var kvar, hans historia kan ni läsa om här:
nuzzybloggen
Det kändes tomt och jag hade ju levt ihop med en annan underbar hund, Madame Mimmi i 14 år innan:



och kände att det var dags för en ny livskamrat.
Jag kollade dagligen annonser på olika sidor, en del var inte alls intressanta, andra lite intressanta, la till dom i favoriter, ringde på en del och så av en slump kollade jag på Blocket fast jag inte hade tänkt detta denna dag.
Jetlag var iväg och repade med bandet, jag var ensam hemma och hade inget att göra.
Där fanns HON!
Annonsbilden:


Efter att ha kollat på så många söta valpar, många vill-ha-annonser så skrek jag bara rakt ut:
MIN HUUUND!
Pratade med en kompis samtidigt på MSN, hon bara skrattade åt mig.
Jisses, vad jag skakade av upphetsning eller vad det nu var, fick för mig att springa till affären och köpa cigg innan jag ringde och allt för att dra ut på tiden så jag hann lugna ner mig.
Men jag ringde i alla fall, detta var på tisdagen den 13:e januari.
Fick prata med en väldigt trevlig tjej, Alexandra och överöste henne med frågor och fick lika många tillbaka.
Allt lät superseriöst och hon sa att det var en tjuvparning, en samojedkille hade rymt till hennes vita schäfertik och dom hade haft en liten kärleksstund som resulterade i 4 valpar.
2 av dom var redan sålda, men så hade hon blivit sjuk så hon hade inte satt ut annons förrän nu då dom var 13 veckor gamla.
Och det hördes på henne, hon var så hes att hon knappt kunde prata.
Jag sa att jag får prata med min sambo först men återkommer imorgon.
Jetlag kom hem, fick se bilden, gick iväg en stund, kom tillbaka och sa bara ja, det är våran hund.
Resten av kvällen ägnade jag åt att läsa på om Samojeden, en för mig ny ras.
På onsdagen ringde jag igen, frågade vilken hund det var på bilden och hon sa tiken, Tessie.
Vi bestämde att vi skulle komma upp på fredagen och kika, dom skulle hämta oss vid tågstationen.
Men på torsdagen ringde hon, deras bil hade gått sönder så dom kunde inte.
Ok, jag skulle försöka fixa nån som körde istället.
Framför allt skulle det vara lättare att ta den eventuella valpen i bil hem istället för tåg och buss.
Men det kunde inte bli på lördagen, då skulle hon ha kalas för sin kille som fyllde år så vi bestämde söndagen och att vi skulle ha tiken.
Jag fick en god vän att ställa upp och köra och jisses, det var tur vi hade skrivit ut vägbeskrivning.
Annars hade vi aldrig hittat till Tvärred, utanför Borås.
Väl där så trodde vi att vi kommit fel, en smal grusväg som ledde ner till en klunga hus utan märkning på.
Så jag tänkte att jag knackar på där det lyser och frågar om vi är rätt och i annat fall efter vägen.
Det var ingen tvekan, en smal, mörkhårig tjej öppnar och bakom henne står 2 vita hundar, en enormt stor långhårig schäfer och en lite mindre, lite släthårigare.
Vi bjuds in i ett litet men trivsamt kök, märktes att huset verkade gammalt.
På golvet ligger hon, vår lila tjej på en trasmatta och tittar på oss med sömniga ögon.

Men så reser hon på sig och kommer nyfiket men försiktigt fram.


I köket finns denna lilla tjejen och 3 stora hundar, mamma Stina, morfar Boris och en yngre vit herdehund som verkar skygg.
När jag frågar avd det är för hund så säger Alexandra att det är en vit herdehund som hon importerat från Tjeckien ganska nyligen.
Vi pratar en stund, Stefan (vår chaufför) och Jetlag gosar för det vilda med valpen och jag får morfar Boris som pockar på uppmärksamhet och gos hela tiden.
Han var den största schäfer jag sett i mitt liv!




Efter en stund är även mamma Stina sugen på lite gos.


Och morfar Boris pockar på mer uppmärksamhet hos Jetlag istället.


Här är en bättre bild på dom, från Lilltass ägare som var där när det var sommar.


Sen kunde inte Jetlag hålla sig, han var ju tvungen att plocka upp detta lilla underverk
vi var där för att kolla på.


Allt såg helt ok ut, det syntes att det funnits valpar i köket men inte så skitigt att jag reagerade nåt nämnvärt.
När vi skulle åka frågade jag vilken mat hon fått så jag kunde köpa samma.
Då tar hon fram en påse Friskies Junior, häller över lite i en burk till katten och ger mig resten.
Till detta hade hon fått Dogevit vitaminer, lite köttfärs och fil.
Jaja, tänkte jag, hon var väl inte så kunnig i näringslära och såg ju inte ut att ha sådär jättegott ställt.
Vi betalar valpen, får inget kvitto utan när hon fått pengarna så vänder hon ryggen åt oss.
Men sen var hon tvungen att hålla tillbaka hundarna när vi skulle gå ut, då kommer den vita herdehunden fram och vill ha lite gos med bedjande blick.
Nu så här i efterhand så förstår jag hans blick bättre:
-Ta mig härifrån!
Och morfar Boris skulle jag med lätthet tagit med mig, jag föll pladask för denne jätte.
Resan hem gick jättebra, vi stannde en gång på vägen och tog ut henne.


Men alla bilar och konstiga ljud var läskiga så hon kissade ingenting.
Väl hemma gick vi en liten sväng på gräsmattan.
När vi släppte in henne här var hon bara nyfiken på katterna, gick husesyn, drack vatten, gick ett varv till och sen åt hon mat.
Gjorde ett kissande på köksmattan, sen la hon sig och sov.
Men när hon vaknade verkade det som hon inte riktigt visste var hon var, då tjöt hon lite men det räckte vi pratade med henne så viftade hon på svansen.
Och hon har valt dörrmattan till sovplats av nån anledning...
Och köksmattan till kiss & bajsställe.
Tur det är en plastmatta...
Uppfödaren hade inga tidningar ute på golven, hon hade gamla trasmattor istället så nu fick jag lära om henne att gå på tidning.
Men det gick inte så jag rotade fram gamla handdukar och la på tidningarna, det gick kanon.
Första rundan ute när det var ljust var allt jättespännande.
Och hon var SÅÅÅ duktig.
Trasslade in ena tassen i kopplet, hon gick några steg och när jag skulle hjälpa henne loss lyfte hon själv på tassen och tittade på mig:
-Detta klarar jag själv mamma, stor flicka och så struttade hon iväg igen :D
Kunde fortfarande inte riktigt fatta att vi blivit med valp ;D
Rotade fram en gammal hundkorg jag hade sparat, men den var så stor till henne att jag fick bädda med ett täcke åt henne i den, och det gillade hon.


Och tuggpinnar hade jag inhandlat, det var gott att gnaga på.

2 kommentarer:

  1. Hejsan!
    Ville bara kika in och säga att bloggen är super.

    Mmm... Nova är en liten goding - sötnosen där.

    Hoppas att allt är bra, jag är aptrött.

    Voff från oss i Borås.

    SvaraRadera
  2. Hej hej. Meya med familj som kikar in, matte får tårar i ögonen av att läsa Voffsingarnas historia. Kan inget annat än älska min Meya ännu mer.
    Hoppas allt är bra med er.

    Mvh Katta o Meya.

    SvaraRadera