söndag 6 juni 2010

Ronja

Denna berättelsen är sann och hände år 2005.
Började med att vi tittade på Annonstorget via Vovve och fick då se som annonsen lydde: "Långhåriga vita schäfervalpar".
Bestämde oss för att ringa på den och E. B svarade och hon berättade att valparnas Mor och Far var långhåriga och vita och att valparna också skulle bli det.
Om vi skulle ha henne så var vi tvungna att lägga in handpenning och den var på 2000 kr som vi överförde till E.B:s konto och när det var klart så fick vi komma och titta på henne.
Dom bodde i Valla som ligger utanför Katrineholm. Eva bodde i ett stort blått hus med sin Karl och med hundarna. Vi fick träffa Ronjas mor som var en svartbrun halvlånghårig schäfer men fadern fick vi aldrig träffa för han var okänd sa hon..
Blev väldigt förvånad eftersom E.B hade sagt att föräldrarna skulle vara vita och långhåriga.
Sedan fick vi ge resterande 5500 kr till E.B och sen var det bara att ta med Ronja och åka därifrån fort som sjutton.
Vet inte varför och vi fick inge kaffe eller något fastän vi hade åkt långt.
Ronja var yngre än 8 veckor och inte alls redo för att åka ifrån sina syskon och mor och vaccinera och besikta henne fick vi göra själv för det hade dom inte gjort.
Det märktes tydligt att hon inte hade fått varit ute och gått nånting.
Hon vinglade och ramlade och slog sig och hennes mage var jättedålig. Hade rödorange diareé och de pågick ett tag innan hon blev van vid det nya fodret.
Hos uppfödaren hade hon fått vuxenfoder men vi övergick snabbt till Eukanuba valpfoder.
Hon ville inte umgås med oss hemma utan gick och gömde sig överallt, och var rädd och va blyg inför människor ett bra tag innan hon blev van.
När hon blev lite äldre så va hon uppstressad och väldigt jobbig och vi fick inte bukt på henne.
Hon bet mig flera gånger så jag blödde i händerna.
För henne så var det ju bara bus men jag tog det som allvar och märkte oxå att hon gick snett med bakdelen då vi va ute på promenad.
Fick fara med henne till Strömsholm djursjukhus en gång då hon hade fått problem med ena örat som bara hängde på henne och det konstaterades att hon hade jästsvampsinflammation.
Vid 7 månaders ålder så omplacerade vi henne till M.J i Västerås där Ronja fick bo med henne och hennes hundar ett tag.
Och sedan har hon omplacerats till M.J:s föredetta karl R.P och bor nu där med hans fästmö och hennes vita schäfer Kira.
R.P har även röntgat Ronjas höfter och hon får absolut inte avlas på.
Hade kraftiga fel i höfterna!
Han fick bukt med Ronjas problem, men det tog tid och nu är hon världens bästa hund.
Men hon kräver extremt långa promenader och aktiviteter så gott som hela tiden för annars blir hon rastlös.

Jag tycker att ni ska sätta djurförbud på E.B för såhär kan det inte fortskrida.

//Em*** U******